Webbplatsen använder antigen IE11 eller teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Skip to main content

Är alla museiföremål värda massa pengar?

Spottkopp i gjutjärn. Grön, tre lejonfötter, två handtag.
Spottkopp i gjutjärn från Forsviks bruks museisamlingar. Identifiktationsnummer: 19M16-001510.
Fotograf: Sandra Bjärenberg

Ett föremål har samlats in, dokumenterats och bevarats i en museisamling. Föremålet måste ju vara ekonomiskt värdefullt, eller? Visst kan ett föremål vara värt mycket pengar, men det är långt ifrån det som är viktigt i en museisamling.

När ett föremål tas in i en kulturhistorisk museisamling, bedöms föremålets kulturhistoriska värde. Ett antal frågor ställs till objektet, till exempel: vem har skänkt föremålet, vem har tillverkat det och vem har brukat det? Frågor om hur föremålet använts, om det speglar en tid och ett skeende som är viktigt att lyfta fram är också av betydelse.

För museet är detta en historia som berättar om ett föremål, men också om spottandet som företeelse. Varför spottades det förr och hur ser vi på spottandet i dag? Under 1800-talet och början på 1900-talet spottades det en del, högt som lågt. I museisamlingar finns spottkoppar bevarade från adliga hem och ängsbelägna torp.

Denna spottkopp är tillverkade på Forsviks bruk. Spottkoppen är en gåva från Klas Kihlström i Forsvik. I verkstäderna yrade det av smuts, damm, jord och andra partiklar. Arbetarna som arbetade i lokalerna fick in detta i sin näsa, svalg och lungor. De blev torra i munnen och kände ett påträngande behov av att spotta. Kanske de behövde spotta ut snus också för den delen. Då fanns denna uppsamlande kopp till undsättning!

På en auktion eller loppis hade spottkoppen troligen inte kostat så många kronor. Men föremålet berättar en viktig historia, den får oss att fundera, reflektera och lär oss något om då och nu.


Senast uppdaterad: 2025-09-10 17:50