Magisk elektricitet i ljusbastun
I början av 1900-talet var elektricitet inte bara en teknisk nyhet, den ansågs även vara ett medel mot sjukdomar och krämpor. Elen användes alltså i olika hälsofrämjande behandlingar, från elektriska bälten till speciella bastuskåp. På Forsviks herrgård hakade man på den internationella trenden och lät installera en egen ljusbastu.
– Man trodde att elektricitet kunde rena kroppen, på samma sätt som den lyste upp mörkret. Runt sekelskiftet 1900 tillskrevs elen nästan övernaturliga krafter, säger Sara Norén på Forsviks bruk.
Brukets första kraftverk
Forsviks första kraftverk byggdes år 1902. Det elektriska ljuset användes först i verkstäderna och gjorde att det blev lättare att arbeta efter mörkrets inbrott. Den gamla kraftstationen finns kvar på bruket. Genom sin utformning berättar den om hur viktig elektriciteten och arbetet med den ansågs vara.
– Det måste ha känts som magi att bara trycka på en knapp och få hela rummet upplyst. Elektriciteten förändrade livet här i grunden, fortsätter hon.
Både ljus och värme
Under 1920-talet fanns en så kallad ljusbastu på Forsviks herrgård. Konstruktionen består av ett träskåp med en höj- och sänkbar bänk, badarens huvud stack upp genom ett hål i locket. Inne i skåpet satt 18 glödlampor som värmde upp den som badade. Man ville åt ljusets hälsofrämjande effekter, men meningen var kanske främst att man skulle svettas.
– Fördelen med att svettas i en ljusbastu framför att svettas på grund av vanligt kroppsarbete ansågs vara att man i en ljusbastu kunde reglera svettningen bättre. När man svettats klart reste man helt enkelt på sig och lämnade skåpet. Upplevelsen var nog att det var både elegant och renligt.
Internationell trend för rika
Runt om i världen hade den här typen av ljusbastu lanserats flera decennier innan bastun installerades på Forsviks herrgård. Redan på 1890-talet patenterade den amerikanske läkaren John Harvey Kellogg sitt så kallade light bath, som i likhet med ljusbastun på Forsviks herrgård var ett träskåp fyllt med glödlampor. Idén med skåpet spreds till sanatorier och kurorter i både USA och Europa. I Sverige fanns elektriska apparater för medicinsk friskvård på kurorterna Varberg och Ronneby.
– Här på Forsviks herrgård installerade man en enklare, lokal version, men idén var densamma: elektriciteten sågs som en modern kraft som kunde förlänga livet, lindra sjukdomar och ge kroppen ny energi. Ett exempel på en särskilt nyttig behandling, för den som hade råd.
Trender som förändras
Även om ljusbastun i dag kan verka som en udda idé, låg den i linje med tidens fascination för ljusets läkande kraft. Bastubad är en tusenårig tradition, med bevisade hälsoeffekter och även om både diagnos och behandlingsmetod är ifrågasatta, så används exempelvis ljusterapi för så kallad årstidsbunden depression (SAD).
– Varje tid har sina hälsotrender. Vi kanske skrattar åt ljusbastun i dag, men vem vet vad framtidens människor kommer tycka om våra skönhets- och hälsotrender.
Ljusbastun i utställningen
Ljusbastun har flyttat från herrgården till bruket och finns numera i utställningen Ljuset och kraften. Där berättas det om belysningens historia, från eldkorgar och oljelampor via fotogen och gas fram till glödlampor och elektricitetsbaserad friskvård.
– Människor tycker det är väldigt kul att klättra in och sätta sig och låta någon på utsidan fotografera. Jag kan förstå varför. Det är ett mycket speciellt föremål, som gör att man hajar till. Vi är väldigt glada över att ljusbastun finns kvar.
Utställningen Ljuset och kraften handlar om belysningens historia, från eldkorgar och oljelampor via fotogen och gas fram till glödlampor och elektricitetsbaserad friskvård.
Nordisk familjebok från 1907 beskriver både nyttan och riskerna med elbastun
”Obehagliga biverkningar äro blodkongestion åt hufvudet, starkt påskyndad hjärtverksamhet och andning; badet är ingalunda ofarligt, hvarför det icke bör användas utan läkares ordination.”
Redan på 1700-talet blev det populärt att experimentera med elektricitet. Vid Ludvig XV:s hov i Frankrike gick en av sällskapslekarna ut på att ge varandra små elektriska stötar.
1876 – Båglampan var den första elektriska lampan som kom till praktisk användning. Först ut i Sverige med att använda båglampan var Marma i Hälsingland och Näs i Dalarna.
1879 – Thomas Edison patenterar sin glödlampa.
1884 – I Göteborg grundas Sveriges första elverk.
1890-talet – flera svenska städer bygger elverk, men el är dyrt och exklusivt. Efter första världskriget byggs elen ut på allvar i Sverige.
1902 – Regeringen antog den första ellagen.
1902 – Forsviks första kraftverk byggs för att driva verkstäder och bostäder.