Byggnaderna berättar

Forsviks bruk byggde bostäder till sina arbetare där de fick bo under sin anställning. Flera av husen är idag privatägda och i en av bostäderna drivs ett vandrarhem.

Brukskontoret byggdes under slutet av 1910-talet och användes som kontor för bruket och sågverket. Än idag används byggnaden som kontor, nu av museets personal.

Under många år var järngjuteriet grunden för verksamheten vid Forsviks bruk. Idag används Gjuteriet som teater- och musikalscen.

Järnboden är en av de äldsta byggnaderna på bruket och har under åren använts till bland annat stall, badhus och brandstation.

Kalorifären på Forsviks bruk är den enda som finns kvar i Sverige idag. Här eldade man med ved och hettade upp luft som leddes in till träsliperiets torkugnar.

Kraftverket stod färdigt 1902 och markerade början på elens era vid bruket. Idag rymmer byggnaden berättelsen om elektrifieringen av Forsvik samt museets gjutmodellutställning.

Mjöl har malts i Forsvik sedan medeltiden. Kvarnen är brukbar än idag och under sommarsäsongen mals det både vete och råg här.

I den mekaniska verkstaden sattes gjutjärnsdelar från gjuteriet ihop till färdiga produkter. Idag används byggnaden som utställningshall och snickeri/verkstad för lokala föreningar.

Byggnaden rymmer både ett bevarat metallgjuteri och klensmedja. Idag används byggnaden som en del i museiverksamheten och som verkstad för yrkesverksamma smeder.

Huset byggdes ursprungligen som bostad för brukets smeder. Idag finns ett kafé i ena delen av huset samt en bagarstuga och Forsviks Intresseförenings bokstuga i andra delen.

I plåtverkstaden tillverkades stora föremål av nitad plåt. Byggnaden blev sedan hem till Forsviks varv där man reparerade och byggde båtar.

Smidet har haft en central roll på Forsviks bruk i sekler. Idag används den bevarade smedjan som en del i museiverksamheten och som verkstad för verksamma smeder.

Träsliperiet i Forsvik är det enda bevarade i Sverige. Byggnaden används idag som reception, butik och utställningslokal för museet.