Påskeldskullen på bruket
I området Kilebo bodde en del av arbetarna vid Forsviks bruk. Där finns en kulle som var en samlingspunkt för de boende där de firade påsk. Inför firandet barnen sprang runt i området för att samla ihop julgranar och ris till den årliga påskelden — därför kallas kullen Påskeldskullen.
- Det finns en film från år 2000 där Folke Larsson, som arbetat på Forsviks bruk guidar rumt och berättar om sina minnen från 1930-talet. Han hade vuxit upp i Kilebo och direkt efter att julen dansats ut, påbörjades insamlandet till påskelden, berättar Sandra Bjärenberg, antikvarie på Forsviks bruk.
Förutom insamlandet av julgranar och ris så förberedde barnen i Kilebo festligheterna på andra sätt.
- I filmen berättar Folke Larsson att barnen också skrev påskkort och påskbrev på smörpapper. Smörpapperet som var genomskinligt var utmärkt att lägga på redan färdigtryckta kort och rita av ägg, tuppar, blommor och påskkärringar, fortsätter hon.
Påskfyren
När påskafton kom sprang barnen ner till bruksområdet och in i verkstaden, där fick de en tjärtunna. Tunnorna var gjorda av ek och det fanns tjära kvar i tunnan.
-Folke berättar att dessa tunnor blev bra fyr till elden. Det var ”knöka tjockt me folk”, alla Forsviksbor som kunde kom till påskeldskullen denna kväll. När lågorna slog och flammorna steg i påskelden ropa alla: ”hipp, hipp, hurra! Hipp, hipp, hurra!” Man kan nästan se det framför sig, säger Sandra Bjärenberg.
En annan av traditionerna som Folke larsson berättar om i filmen från år 2000 är att när påskelden brann och att allas fokus var på elden, då försökte man pilla ned ett påskbrev i nacken på någon som man ville lämna ett brev till.
- När de återvänt hem plockade de fram breven som man fått innanför kläderna och tittade på dem. Folke berättar att, när de återvände till skolan jämförde barnen mellan varandra vem som fått flest påskbrev. ”Ett bra sätt att ta reda på vem som var populärast bland ungdomen”, menade han. Det får man hålla med om, tycker Sandra Bjärenberg.
Bilden visar en majkase den 1 maj 1952.
Foto: Hilding Mickelsson
Hälsinglands museum