Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kvinnan som styrde Forsviks bruk i 40 år

Elisabet Cronström var rik och änka - två förutsättningar som gjorde det möjligt för henne att kontrollera Forsviks bruk under drygt 40 år på 1700-talet.

"...att väl förvalta förmögenheten och visste att hårt kämpa for sin rätt...”

Orden ovan sades om Elisabeth Cronströms farmor Kristina Hanssen, som förde en hård kamp för att behålla sin egendom under reduktionen. Kristina levde som änka i 30 år och drev flera bruk i Bergslagen. Kristina dog 1708 och det är väl troligt att Elisabeth träffade sin farmor och även hörde om hennes arbete.

Ytterligare en bruksägande kvinna träder fram i släkthistorien - Sigrid Ekehielm, en driftig affärskvinna som framför allt hade intressen i den värmländska bruksrörelsen. Sigrid var under en tid gift med Markus Cronström, kusin till Elisabeths far. Elisabeth var 12 år när Sigrid avled och med tanke på hur dramatisk Sigrids livshistoria är så kan man anta att Elisabeth även hade hört talas om henne.

Elisabeth Cronström föds 1688 och växer upp i en familj som äger ett stort antal bruk i Bergslagen. Hon gifter sig 1708 i Göteborg med Sebastian Tham i hans tredje äktenskap. Makarna får gemensamt under åren 1709 - 1724 tio barn. Av dessa avlider fyra i späd ålder.

Sebastian Tham är utan tvekan en av Sveriges rikaste män, vid hans död år 1729 slutar bouppteckningen på ett värde av 528 020 daler silvermynt (en summa som motsvarar omkring 97 miljoner SEK år 2015) och i den summan var inte Forsvik inräknat eftersom det fortfarande pågick en process med Anton von Boijs arvingar. Forsvik beräknades ha ett värde av 33 060 daler). Då bör man även beakta att värdet av egendomarna troligen motsvarar en förhållandevis mycket högre summa idag. ”Stenhuset i staden” - fastigheten på Västra Hamngatan 19 i Göteborg – är åsatt ett värde av 10 000 daler silvermynt, vilket skulle motsvara endast ca 2 miljoner i dagens penningvärde.

I arvsskiftet får Elisabeth Cronström Öjared säteri, Sannum säteri samt ”det stora huset i staden”. Hon motsätter sig en punkt i makens testamente och får rätt att även behålla Dala säteri till sina söner.
Men makens död innebar också att Elisabeth Cronström blir myndig, för första gången i sitt liv, och om hon inte gifter om sig kommer hon att behålla den juridiska rätten att själv förvalta sin egendom.

Sebastian Thams testamente ger den äldste sonen Vollrath Tham rätten till Forsviks bruksegendom, men när väl processen med släkten von Boij är avslutad har han inte råd att lösa ut egendomen. Elisabeth Cronström köper hans andel och under tiden november 1732 – januari 1733 löser hon in alla sina barns och styvbarns andelar i Forsvik och står till sist som ensam ägare till Forsviks Bruk.

Kommerserådinnan Elisabet Cronström styr Forsvik inklusive Forsviks och Sannums lantegendomar under 40-talet år. Hon fortsätter att utvidga sitt innehav av fastigheter och köper in både stort och smått i trakten runt Forsvik - bruket behöver stora skogsarealer för kolproduktion. Hennes eget namn förekommer sällan i några handlingar, hon företräds av sin bruks- eller gårdsförvaltare eller någon av sina söner. Men det finns ingen anledning att tro annat än att de agerar enligt hennes beslut.
Hon är en god förvaltare av egendomen även om det inte verkar ske någon större teknisk utveckling under hennes ledarskap.

Elisabet Cronström avlider på Sannum säteri annandag jul år 1771, hon är 83 år gammal och dödsorsaken är ”vattusot”. Bouppteckningen efter henne är synnerligen omfattande - fastigheter, lösöre, kontanter och fordringar förtecknas och värderas. Den största posten utgörs av ett 70-tal större och mindre fastigheter, bruk och masugnar, sågar och kvarnar.

Vem var Elisabeth Cronström? Det kommer vi inte att får svar på – det finns ingen privat brevväxling bevarad och inte heller några dagböcker. Hon förekommer mycket sparsamt i officiella handlingar, ett fåtal gånger står hon som fadder vid barndop och hon skänker en del pengar till kyrkan i Undenäs.
Av räkenskapsböckerna vet vi att hon främst bor på Sannum fram till 1760 då hon flyttar till Öjared, för att återvända till Sannum tio år senare – varför vet vi inte.
Vi vet att hennes styvson Vollrath Tham, som verkar leva över sina tillgångar, vållar henne ekonomiska bekymmer och att hon förlorar en rättsprocess mot hans fordringsägare.
Kanske var hon bekant med kung Fredrik I och drottning Ulrika Eleonora – vi vet att de övernattade i det Thamska huset i Göteborg år 1722.
Det finns två porträtt av Elisabeth Cronström - ett från 1708, året hon gifter sig, och ett som troligen är från 1727 och vi kan hitta hennes namnteckning på ett fåtal dokument.

Närmare än så kommer vi inte den kvinna som styrde Forsviks Bruk under nästan 40 år.

Kvinna och brukspatron – vanligare än man tror

Elisabet Cronström var långt ifrån ensam om att vara kvinna och driva ett bruk. Under 16- och 1700-talen fanns omkring 300 kvinnliga brukspatroner.

Många av dem drev sina företag med stor framgång, utökade sina gods och moderniserade verksamheten.Oftast var de änkor efter betydligt äldre makar, fortfarande gällde lagen att gift kvinna var omyndig, en änka hade samma möjlighet och rättighet att driva verksamhet som en man.

I praktiken hade brukspatronernas hustrur ett långtgående ansvar för godsens skötsel även när maken var i livet. Förutom arbetet med de omfattande hushållsgöromålen, som inte ändrats nämnvärt sedan medeltiden, trädde hon in i makens ställe när han var ute på statliga uppdrag eller krigstjänst. Hon hade insyn i brukets affärer och kunskap om tillverkningsprocesserna. Många av dessa kvinnor var uppväxta i brukssläkter och hade med sig kunskapen från barnsben.

När maken sedan avled förändrades inte arbetet – skillnaden var att hon även fick den juridiska rätten till, och ansvaret för, egendomen. Den svenska adeln var förhållandevis liten och äktenskapsallianserna förgrenade. Släktskapsförhållandena kunde vara komplicerade, med barn från flera äktenskap, arvstvister, oklara ägarförhållanden och rättstvister var inte ovanliga.

Lästips

Kvinnliga brukspatroner, Kerstin Westerlund. Utgiven av Tekniska museet
Kvinnor vid maktens sida, 1632-1772, Svante Norrhem, Utgiven av Nordic academic press.
Forsviks Bruk och släkten Tham, Ingemar Wikenros 1990
Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott, Alexandra von Schwerin, Atlantis förlag
Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Start.aspx

 

Senast uppdaterad: 2020-10-22 11:06