Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Forsviks bruk - 600 års industrihistoria

Historien om Forsvik går genom sekler. I sexhundra år har det smitts järn, sågats brädor och malts mjöl i Forsvik. Här grundades Skaraborgs första verkstadsindustri med gjuteri och mekanisk verkstad.

Medeltiden

Grunden till Forsviks industriella verksamhet är vattnets kraft som uppstår i fallet då sjön Viken rinner ut i Bottensjön och Vättern. Orten har fått sitt namn efter den gård som redan på medeltiden låg på platsen.

Cecilia Jonsdotter Roos donerar gården Forsvik till Vadstena kloster och när klostret tar över i början på 1400-talet finns redan en mjölkvarn på gården.

I Guds namn amen. Jag, Cecilia Jonsdotter, frisk till sinne och själ, erkänner med detta mitt öppna brev, att jag har unnat och givit till Vårfru och Sankta Birgitta kloster// en kvarn som kallas Forsvik.

 

Genom fördämningar ökas fallhöjden i forsen med två meter. En ny mjölkvarn, en sågkvarn och en hammarsmedja byggs. Vattensågen i Forsvik är landets första kända sågverk som finns omnämnt i skrift.

På gården Forsvik sågas brädor till klosterbygget i Vadstena. Klostret anlägger tidigt även en hammarsmedja, som omtalas i jordeböcker från 1457. I och med reformationen 1527 och klostrets upplösande kom Forsvik att tillhöra Kronan. Då användes trä som sågats i Forsvik till slottet i Vadstena som Gustav Vasa börjat bygga.

Järnbrukstiden

Efter några svåra år i slutet på 1500-talet byggs verksamheter upp igen och vid 1600-talets sluts inleds järnbrukstiden. Bruksherren Anton von Boij får kungligt privilegium för att anlägga ett stångjärnsverk med två hamrar och fyra härdar i Forsvik.

I von Boijs järnbruksimperium med säte i Tiveden ingår totalt över ett dussintal masugnar och hamrar. Sverige dominerar exportmarknaden för järn och i Forsvik produceras stångjärn som sjövägen fraktas för omlastning och vidare transport till Mariestad och Göteborg.

Stångjärnsepoken sträcker sig fram till 1850-talet då dess betydelse i Sverige kraftigt minskar och många järnbruk står inför nedläggningshot. År 1720 övertas Forsvik av Sebastian Tham och förblir i den tahmska släkten fram till 1840. Under hela järnbrukstiden är lantbruket, kvarnen och sågen binäringar.

Industrialismen

Järnbruken minskar i betydelse och en gradvis förändring av Forsviks Bruk inleds när brukspatron Troselius tar över 1840. Tolv år senare avlider han och mågen Carl Wilhelm Palmaer övertar huvudgården Forsvik. Palmaer ger det gamla bruket en ny inriktning och anlägger gjuteri (1859), mekanisk verkstad (1861), ett träsliperi (1870) och strax efter en ångsåg (1878) då också vattensågen tas ur drift.

Stångjärnstillverkningen upphör 1869 och samma år ombildas bruket till aktiebolag. De tidigaste produkterna utgjordes av lantbruksmaskiner, de följdes av pumpar, ventiler, rör, brandposter, motorer, trämassamaskiner och gjutgods av olika slag.

Tillverkningen av trämassa startar i större skala i Sverige i slutet av 1860-talet och i Forsvik startar bruket 1871 ett eget träsliperi och börjar tillverka trämassa enligt ett nytt uppmärksammat patent. Till träsliperiet byggs 1876 en varmluftsugn (kalorifer) för att torka pappersmassan, den är idag landets enda bevarade kalorifer. På 1930-talet finns också ett skeppsvarv på bruket där man bygger och reparerar båtar.

Sågen och jordbruket skiljs från bruket 1932. Träsliperiet läggs ner 1940 och kvarnen 1961. Gjuteriet och den mekaniska verkstaden läggs ner 1977, i samband med varvskrisen i Sverige, och sågen (AB Forsviks Skogar) läggs ner så sent som våren 1999.

Nutid

Restaureringsarbetet av det förfallna bruket inleds i början på 1980-talet. Det som till en början inriktar sig på byggnadernas yttre utvecklas även till att omfatta byggnadernas inre och en basutställning om industrin i Forsvik sätts upp i början på 1990-talet. Intresseföreningen Gamla Forsvik ordnade visningar i kvarn och smedja samt guidningar.

Några år senare (1993) anställs en antikvarie för att på plats i Forsvik leda arbetet med fortsatt restaurering och utveckling av verksamheten. Det nedläggningshotade bruket, med rivningsbeslut på flera byggnader, förvandlas till ett levande museum med visningar, utställningar, guidningar, kurser och utbildningar, musik och teater.

Sedan 2005 är Forsviks bruk ett byggnadsminne. I dag (2023) ägs byggnadsminnet av Karlsborgs kommun och arbetslivsmuseet drivs av Kulturförvaltningen, Västra Götalandsregionen.


Senast uppdaterad: 2024-02-12 12:38