Permanenta utställningar

Utställningen visar vilka verksamheter som tidigare har präglat driften vid Forsvik: - Stångjärnshammare - Kvarn - Såg - Gjuteri - Mekanisk verkstad - Träsliperi - Varv.

Här finns också exempel på tillverkningen vid Forsviks Bruk, allt ifrån stövelknektar och våffeljärn till gatlyktor och slussventiler!

Modellen över samhället visar hur Forsvik såg ut 1918 med dansbana och kägelbana.

År 1410 donerar Cecilia Jonsdotter Roos sin del av Forsviks egendom till vadstena kloster. Med utgångspunkt från det vi vet om Cecilias liv visar vi något om människors liv under 11- och 1200-talen. Den lilla människans villkkor speglas i ämnen som mathållning, rättsskipning och trälsamhället. Sveriges framväxt skildras under rubriker som teknik, klosterväsendet, korstågens bakgrund m.m. I utställningen finns också en modell över det Forsvik Jan Guillou skildrar i romansviten om Arn Magnusson.

I anslutning till utställningen "Cecilias Forsvik" presenterar vi de pågående undersökningarna av en masugnsruin, daterad till ca 1280-1350, i Hyttehamn, en mil nordost om Forsvik. Undersökningen förväntas på sikt kunna ge svar på en del frågor kring den tidiga järnproduktionen - organisation, ägandestrukturer och handelsvägar.

är en utställning som berättar om resandets förändrade förutsättningar vid mitten av 1800-talet, om ångteknikens utveckling och ångfartyg i allmänhet och om hjulångaren Eric Nordevall i synnerhet. Utställningen ger också en kontextuell inramning till rekonstruktionsprojektet Eric Nordevall II.   Sergeanten Albert och glasmästardottern Sara Videbeck i Carl Jonas Love Almqvists bok "Det går an" från 1838 är de första ångbåtsresenärerna vi möter i den svenska litteraturen. De träffas ombord på den nya ångaren Yngve Frey, som en julimorgon precis lagt ut från Riddarholmskajen i Stockholm. De är båda på väg till Västergötland, men ångbåten går endast till Arboga. Den fortsatta resan genom landskapet får göras på vanligt vis, med s.k. gästgiveriskjuts. Sjöresan tar en dag medan landresan tar en vecka. Almqvist målar upp scener från parets resa som väl beskriver förhållandena under denna tid, vi får ögonblicksbilder från ångbåten, från gästgiverier, från landsvägen och från de småstäder paret passerar. Romanen väckte våldsam uppståndelse när den kom ut på grund av sin radikala inställning till kärleken och äktenskapet. Citaten i utställningen är, om inget annat anges, från romanen.

Utställningen "Ljuset och kraften" ger en överblick av de viktigaste dragen i kraft- och belysningsutvecklingen. Här guidas du genom en belysningshistoria som startar i mörker, går via torrvedslyktor, oljelampor, gas och fotogen för att slutligen komma fram till elektriciteten. Vad betydde elektrifieringen för Sverige och hur gick den till, när blev det självklart för oss att vrida på en knapp för att få ljus? Forsviks Bruk har många anknytningar till elektriciteten och i Forsvik inleddes elektrifieringen med ljus i verkstäderna 1902.   När elektriciteten kom tillskrevs den ibland nästan övernaturliga krafter. Ett elektricitetsföretag använde ljusgudinnan, med glödlampan höjd över huvudet i stället för solen, i sitt varumärke. Att nedsänka sin kropp i en flod av elektriskt ljus satte igång helande krafter. Ljusbastun har stått på Forsviks herrgård. Elektricitetsavsnittet avslutas med att förklara hur man utvann kraft ur vattnet i Forsvik och de turbiner som finns på området.